Stora basaren i Istanbul: Den kompletta guiden och shoppingtips för besökare

Från 1460, då Fatih Sultan Mehmet inledde byggandet, fram till 1990s, var Stora basaren en viktig handelsplats i Istanbulbornas liv. Stora basaren var det första man tänkte på när man skulle köpa en särskild gåva till någon man värdesatte, när man inredde hemmet eller när man behövde något som inte var lätt att få tag på på marknaden. Än i dag är den världens största historiska, övertäckta basar med 4,000 butiker, 500 stånd och 21 portar.

Med åren tappade Stora basaren i popularitet när köpcentrum öppnade, internationella varumärken kom in på marknaden och människors konsumtionsvanor förändrades. Men gatorna blev aldrig tomma, eftersom turisterna fyllde de platser som Istanbulborna lämnade.

I takt med att kundkretsen förändrades ändrades förstås också balansen mellan utbud och efterfrågan. Förr var bedestenarna som sålde mattor, guld och antikviteter fyllda av stånd med kopior av klockor och väskor samt fotbollströjor för turister. Kunderna, produkterna och handlarna har förändrats, men par som känner till de här platserna kan fortfarande hitta kvalitetsprodukter med äkta ursprung. Oroa dig inte, du är en av oss, och i den här artikeln delar vi med oss av våra favoritbutiker.

Ärligt talat gillar vi inte riktigt Stora basarens nya prägel. Men Stora basaren är fortfarande en viktig symbol för den nationella identiteten, en internationell konkurrensplats och den plats där pulsen i landets ekonomi känns. Som du förstår är Stora basaren ett uttryck för makt på alla sätt. Oavsett om du vill shoppa eller göra en kulturutflykt bör du besöka platsen åtminstone en gång. I den här artikeln hittar du all användbar information du behöver inför ditt besök, från historien till de finaste butikerna.

Innehåll

Stora basarens historia

Det finns två teorier om kärnan i Stora basaren, som kallas Inner Bedesten: vissa hävdar att sultan Mehmet Erövraren byggde den från grunden år 1461, medan andra menar att den byggdes ovanpå en bysantinsk byggnad. Oavsett vilket anses Stora basaren officiellt ha grundats år 1461. Under de följande åren byggdes basaren ut av olika sultaner och utvecklades till ett komplex på 31,000 kvadratmeter, med 61 gator och omkring 4,000 butiker.

På den tiden var Stora basaren inte byggd av trä, men brandrisken fanns alltid där från början. Den första branden bröt ut år 1546, och därefter överlevde basaren många bränder genom åren, varav fem var stora. Stora basaren har återuppstått ur askan varje gång. Den drabbades också av förödande jordbävningar. Efter jordbävningen år 1766 reparerades basaren under Mustafa II:s regeringstid, och portarna Beyazıt och Nuruosmaniye, som präglas av tulpanperioden, tillkom. År 1894 blev basaren obrukbar efter en kraftig jordbävning. Under den här perioden avstannade handeln eftersom Stora basaren inte kunde användas. Basaren, som återuppbyggdes med ekonomiskt stöd från Abdulhamid II, fick sin nuvarande form.

Här såldes produkter från det osmanska rikets alla hörn, från Sidenvägen och från Asien. Enligt en folkräkning som gjordes 1880 uppges det att det fanns 4399 butiker, 2 täckta basarer, 24 hans, 1 badhus, 1 grav, 1 moské, 10 bönerum, 1 offentlig fontän, 8 brunnar, 2 fontäner och 16 fontäner i Stora basaren. Av de här dokumenten framgår att många byggnader inte finns kvar.

Stora basaren i Istanbuls öppettider

Stora basarens öppettider och dagar

Stora basaren brukade vara stängd under marknaderna. Den var öppen 6 dagar i veckan. Nu är den öppen varje dag från 8.30 på morgonen till 19.00 på kvällen. Butikerna är stängda under religiösa högtider.

Hur lång tid bör du lägga på ett besök i Stora basaren?

Du behöver lägga minst 3 timmar på att besöka Stora basaren, inklusive en kaffe- och lunchpaus. Om du säger att du hoppar över måltiden rekommenderar vi att du ändå avsätter minst 1.5 timmar.

Kostar det inträde till Stora basaren?

Nej, du behöver inte betala någon entréavgift när du besöker Stora basaren.

Information inför ett besök på Stora basaren

Hungersstatus

Det finns många välkända hantverksrestauranger runt Stora basaren. Här finns också ställen där du kan ta en kaffepaus.

Genom vilken port 21 bör du gå in?

Stora basaren har 22 portar totalt. Du undrar kanske vilken du ska gå in genom. Portarna Beyazıt, Çarşıkapı, Çuhacıhan, Jewelers, Mahmutpaşa, Nuruosmaniye, Örücüler, Sepetçihan, Takkeciler, Tavukpazarı och Zenneciler är de största. De två mest använda portarna är dock Beyazıt och Nuruosmaniye. Kalpakçılar Street, basarens huvudgata, sträcker sig nämligen mellan dessa två portar.

Hej!

Om du ser typiskt turkisk ut men klär dig lite europeiskt får du alla hälsningar på spanska. Men om du har blonda ögon och färgglada ögon blir du tilltalad på alla språk, från Europas västra ände till England och i öster ända bort till Ryssland. Hantverkarnas språkkunskaper är imponerande, men den här uppmärksamheten kan bli överväldigande.

Ditt svar ”Merhaba” (hej på turkiska) är dåliga nyheter för dem, eftersom du sänkte priserna redan innan ni ens hade börjat förhandla 🙂

Bästa priserna

Låt dig inte luras av prislapparna. Kom ihåg att du alltid kan pruta i Stora basaren. Om du inte är nöjd med erbjudandet kan du gå vidare till andra butiker. Som jag sa finns det väldigt få butiker som säljer sällsynta produkter. Du hittar sannolikt samma eller en liknande produkt i 10 fler butiker. Men ta gärna ett foto av butiken och dess visitkort. Om du vill komma tillbaka någon gång är det enda sättet att hitta den. Lita inte på minnet.

Att stå emot tjat

Butiksägarna i Stora basaren är slipade. Att ”växa upp i Stora basaren” är för en säljare som att doktorera vid Harvard. Även om du bara kastar en blick på en produkt tar de chansen att sälja den till dig. Te och läsk bjuds på och samtalet fortsätter. Bilder på barn och barnbarn plockas fram ur plånboken … Till slut kan det kännas skamligt att gå därifrån utan att köpa något efter all denna uppmärksamhet, och du kan hamna i den situationen. Så om du inte verkligen tänker köpa något ska du inte slå dig ner. Men kom ihåg att du inte behöver köpa något, trots all uppmärksamhet och alla påtryckningar.

Hur besöker du Stora basaren?

Det bästa är att gå vilse på Stora basaren utan att tänka för mycket. Om du är ny på Stora basaren är det nästan oundvikligt att gå vilse. Det finns dussintals gator, och ärligt talat ser de nästan likadana ut. Om du försöker hitta en viss gata på Stora basaren, som är mer av en labyrint, blir det lättare om du ber en hantverkare om hjälp.

Som en allmän utgångspunkt räcker det att veta att det finns två huvudgator som löper obrutet längs den vertikala respektive horisontella axeln: Kalpakçılar i horisontell riktning och Yağlıkçılar i vertikal riktning.
– Kalpakçılar-gatan förbinder portarna Nuruosmaniye och Beyazıt och här ligger Sandal Bedesten.
– Yağlıkçılar Caddesi förbinder å sin sida portarna Çarşıkapı och Örücüler. På den här gatan finns ett av Stora basarens två bönerum: Şark Kahvesi (platsen där handlarna ber tillsammans innan arbetsdagen börjar).

Intressanta fakta om Stora basaren

– I Stora basaren var varje gata indelad efter yrkesgrupp. Därför fick gatorna namn som Aynacılar, Wasircılar, Kilitçiler, İpekçiler, Kürkçüler, Quiltcılar, Toffelmakare och Fesçiler. Namnen lever kvar än i dag, men vissa yrkesgrupper har försvunnit. Eftersom samma slags produkter samlades på ett och samma ställe kunde skråna, som övervakade konkurrensen, affärsetiken och relationen mellan mästare och lärling, arbeta effektivt. Produkterna fick bara säljas till det pris som staten hade fastställt, och reklam var förbjuden.

De flesta yrken och butiker gick i arv från far till son. Därför har familjer byggt upp ett gott anseende under generationer. Folk litade så mycket på butiksägarna att de gav dem sina pengar för att förvara dem som på en bank. Stora basaren hade hög säkerhet med vakter både dag och natt.

På den tiden var butikerna inte utformade som rum, som de är i dag. Hyllorna fungerade som skyltfönster, och ensaf satt på bänken alldeles framför dem. Därför kallades butikerna för skåp. De var 1.8–2.4 m breda och 0.91–1.22 m djupa. Vid dagens slut stängdes skåpen genom att man drog för gardinerna.

– Ädla varor som smycken och vapen såldes i İçbedesten. I Sandal Bedesten bedrevs däremot sidenhandel. Sandal är namnet på ett tyg av silke och bomull.

– Enligt lagen under den osmanska perioden skulle muslimer bära gula skor, ortodoxa greker blå och judar och armenier röda skor. Dessa inköp gjordes på Pabuççularbasaren, där det fanns tusentals skor.

– Stora basaren stängdes på nätterna av säkerhetsskäl. Endast sultanen kunde låta den hålla öppet. Den första och enda nattöppningen i dess historia ägde rum 1867 för att fira sultan Abdulaziz återkomst från Egypten. Sultanen hälsade på folket genom att rida till häst genom gatorna.

– Stora basaren var en av de rikaste och säkraste platserna i imperiet. En engelsman som kom till Stora basaren år 1870 skrev att platsen kunde ta flera Rothschild-familjer ur hans ficka. Säkerhetsåtgärderna var mycket strikta. Evliya Çelebi, som skrev om Stora basaren i sitt Seyahatname, liknade den vid ”ett enormt, starkt slott”. Stölder var mycket ovanliga. Därför skakades Istanbul när 30 tusen guldmynt stals från İçbedesten år 1591. Stora basaren stängdes i 2 veckor medan saken utreddes. Efter tortyr och förhör hittades tjuven: en iransk myskhandlare. Tack vare sultan Murat III blev han torterad och hängd i stället för avrättad.

– Under medeltiden fanns det ingen restaurang på Stora basaren. Alla tog med sig egen mat på bussen. Mat som gick att köpa var dönerkebab och kycklingbröst, som såldes i kiosker på Halicilar Caddesi och Acı Çesme Caddesi. Det sägs att sultan Mahmut II i hemlighet smälte in bland folket och kom hit för att äta dessert.

Stora basaren var en av de få platser där osmanska kvinnor kunde delta i samhällslivet. Från och med Tanzimatperioden kunde även kvinnorna i sultanens familj och haremet komma till Stora basaren.

Stora basarens täckta basarer (bedesten)

Bedesten, som på ottomansk turkiska kallas Bezzazistan, betyder platsen där tyg säljs. Med tiden blev ordet en allmän benämning på täckta basarer där tyger, smycken, vapen och liknande värdefulla varor säljs.

I Stora basarens täckta basarer köpte och sålde man värdefulla varor, ibland även på auktion. De täckta basarerna fungerade samtidigt som förvaringsplatser. Källarna innanför murarna och under jord användes som bankfack. Att ha en plats i en bedesten var det högsta en köpman kunde nå. De värdefulla föremålen i bedestenerna skyddades av vakter som kallades divisionschefer. De smala gångarna på taket till Stora basaren, som du kanske minns från James Bond-filmen, byggdes faktiskt för att vakterna skulle kunna patrullera där.

En annan intressant aspekt av Stora basaren är att den är alltför komplex för att kategoriseras: den är historisk men används fortfarande, skyddad men levande, privat men offentlig. Den har en intressant förvaltningsmodell där butikerna tillhör hantverkarna, murarna staten och vägarna kommunen.

Inre bedestenen (Cevahir Bedesten)

Bezzazistan-ı Atik, İç Bedesten eller Cevahir Bedesten – Stora basarens hjärta – är byggt av huggen sten och har 15 kupoler. Det täcker en yta på 1.365 m2. Bedesten, den ursprungliga basaren som byggdes år 1461 under sultan Mehmet Erövrarens regeringstid, är den mest speciella delen av hela Stora basaren. Här finns i dag, precis som förr, juvelbutiker, guldsmeder och antikaffärer. Cevahir Bedesten lade grunden till dagens Stora basar, när nya butiker byggdes runtomkring. Här kan du uppleva den traditionella atmosfären fullt ut.

Sandal Bedesten

Man tror att Sandal Bedesten, tidigare Bezzazistan-ı Cedid, som ligger vid Nuruosmaniye-porten, byggdes under Fatihs eller Kanunis tid. Området 1280 m2 var platsen där tyg, garn och mattor bytte ägare. Sandal Bedesten har fått sitt namn efter ett särskilt tyg som tillverkades i Bursa. Numera finns här fler butiker som säljer imitationskläder och väskor. Fram till 80:t fungerade denna täckta basar som ett auktionshus. Varje måndag och tisdag hölls auktioner med mattor och andra värdefulla föremål.

Stora basarens hans (värdshus)

I Stora basaren byggdes även värdshus (han) för att härbärgera köpare och säljare från hela världen. 11 helt slutna värdshus, nämligen Rabia, Yarimtas, Evliya, Aga, Astarci, Sarraf, Big Saffron, Little Saffron, Cukur, Zincirli och Varakci i Stora basaren, 5 värdshus: Sorguçlu, Bodrum, Cebeci, Çuhacı och İç Cebeci. Det finns ett öppet värdshus där alla kan gå in och ut, som också beskrivs som det värdshus där vägen passerar. De viktigaste värdshusen i basaren som finns kvar än i dag är följande:

Zincirli Han

Zincirli Han är det mest berömda och mest fotograferade värdshuset i Stora basaren. När du går in genom Nuruosmaniye-porten i Stora basaren svänger du höger in på den andra gatan och fortsätter till slutet. Värdshuset utmärker sig med sin röda fasad, mörkgröna fönsterluckor och innergård, och här finns numera smyckesverkstäder. Man tror att värdshuset byggdes i slutet av 18:e århundradet. Den äldsta verksamheten i värdshuset är Şişko Osmans mattbutik. Passa på att titta in när du kommer. Visa platsen.

Cebeci Han

Cebeci Han ligger på Yağlıkçılar-gatan, i norra delen av Stora basaren. Värdshuset har två innergårdar och två våningar, och tros utifrån byggnadstekniken härröra från 18:e århundradet. Förr var det en plats där köpmän kunde bo. Värdshuset skadades svårt i jordbävningen år 1894, men reparerades efter att ha legat i ruiner under lång tid och öppnades åter för användning. Visa platsen.

Çuhacı Han

Çuhacı Han ligger mellan Kılıççılar-gatan och Çuhacı Han-gatorna i Stora basaren. Värdshuset, som enligt osäkra uppgifter är från 18:e århundradet, byggdes av Damat İbrahim Pasha under tulpanperioden. Här handlade man med broadcloth, en sorts ylletyg. Därför blev namnet Çuhacılar Han kvar. Värdshuset skadades svårt i den stora Hocapaşa-branden år 1755, och renoverades delvis. Den nuvarande byggnaden har dock helt förlorat sina ursprungliga särdrag. Visa platsen.

Kalcılar Han

Kalcılar Han ligger vid ingången till Stora basarens Mahmutpaşa-port. Den har fått sitt namn efter guldsmederna som utvinner guldbitar ur dammet från juvelerarnas verktyg och återvinner dem. Det uppskattas att byggnaden uppfördes under det 18:e århundradet. I dag är det ett värdshus med silversmeder samt silver- och gjuteriverkstäder. Klicka för att se platsen.

Stora basaren och guldmarknaderna

Ja, kursen fluktuerar. Varför är de här tv-profilerna så förtjusta i Stora basaren när det finns en centralbank, börser, handlare i Eminönü och marknadsförare?

Stora basaren har stort inflytande på marknaderna, eftersom den har varit den viktigaste platsen för guldhandel från det osmanska riket fram till republiken. Det sägs att även den minsta guldsmeden har 20 kg rent guld där. Eftersom utländsk valuta och guld köps och säljs här följer även börserna och bankerna guldpriserna i Stora basaren noga. Redan före interneteran kallades Stora basaren för en fristående börs, eftersom valutahandlare gick omkring med walkie-talkies och rapporterade de bästa priserna. Finns det någon annan historisk plats i världen som kan styra den nationella ekonomin?

Låt dig inte luras av Stora basarens eftersatta skick och osäkerhetens ekonomiska styrka. Det sägs att ett stridsflygplan köptes under Cypernkriget för pengar som samlades in av Stora basarens handlare.

Vad du kan köpa i Stora basaren och berömda butiker

På Stora basaren finns hundratals butiker och ett stort utbud av varor. Här är de viktigaste sakerna du kan köpa på Stora basaren:

Kakelplattor
Glasprodukter
Läderprodukter
Textile products
Mattor och gångmattor
Antikviteter
Traditionell konst
Skräddarsydda smycken
Turkisk delight
Saffran
Kryddor

Var kan du äta på Stora basaren?

På Stora basaren arbetar 22 tusen hantverkare varje dag, så du kan föreställa dig hur restaurangerna också tävlar om kundernas lojalitet. De försöker få stamgäster genom att erbjuda god mat till bra priser. Du kan räkna med att hitta anspråkslösa men läckra ställen.

Nusr’et Steakhouse

Nusr’et Steakhouse är ett av de populäraste ställena som kommer på tal när man pratar om Stora basaren. Restaurangen, som nyligen öppnats av Nusret Gokce, är ett väletablerat matställe i basaren. Här finns alternativ som kebab, shish, hamburgare och biff. Adress: Beyazıt Mahallesi Çarşıkapı Nur-u Osmaniye Caddesi Sandal Bedesteni Çarşısı 34126 Fatih. Telefon: (0212) 512 01 36

Gaziantep Burc Ocakbasi

Burç Ocakbaşı, ett av de första ställena man kommer att tänka på när man talar om Stora basaren i Istanbul, är ett väletablerat matställe i basaren. Här finns bland annat kebab, shish och lahmacun som tar dig raka vägen till Gaziantep. Alla som arbetar på stället måste komma från Gaziantep. Adress: Beyazıt Mah, Parçaacılar Sk., 34000 Fatih. Tel.: (0212) 527 15 16 Visa plats.

Kofteci Mustafa (köttbullsrestaurang)

Kofteci Mustafa är en köttbullsrestaurang som godkänts av Vedat Milor. Köttbullarna är saftiga och mjuka, och deras bönsallad är mycket omtalad. Lammkotletter och lammspett är också uppskattade. Adress: Mercan, Mercan Cami Çk. nr: 6, 34126 Fatih, tel.: (0212) 512 35 25 Visa platsen.

Restaurang Pedaliza

Det här är en restaurang som är särskilt populär bland utländska turister, men också ett vanligt besöksmål för besökare på Stora basaren som vill äta något annorlunda. Här kan du äta turkiska rätter som sarma, fyllda kötträtter, kötträtter och halva. Adress: Beyazıt Mah., Yağlıkçılar Cad. Cebeci Han lgh 55, 34126 Fatih Tel: (0212) 522 43 33 Klicka för att se platsen.

Restaurang Havuzlu

Havuzlu Restaurant ligger på gatan bakom Şark Kahvesi och är en av få restauranger i Stora basaren, inte i området runt omkring. Här kan du uppleva genuin turkisk mat, särskilt lammrätter som Saray-kebab och kaukasisk kebab. Ett bra alternativ om du tar med dig utländska gäster. Adress: Beyazıt, Gani Çelebi Sk. Stora basaren nr: 3, 34126 Fatih, tel.: (0212) 527 33 46 Visa platsen.

Restaurang Bahar

Bahar Restaurant, som drivs av ägarna till Havuzlu Restaurant, är en restaurang med husmanskost som uppskattas av handlarna i Stora basaren. Bahar Restaurant ligger vid Nuruosmaniye-porten och tar inte emot kreditkort. Priserna är överkomliga. Adress: Kapalı Çarşı, intill Nuruosmaniye-porten, Yağcı Han nr: 13 Tel.: (0212) 512 74 39 Visa platsen.

Subasi Restaurant

Omdömena om restaurang Subasi är så dåliga att vi länge tvekade på om vi skulle ta med den eller inte. Vi ville ändå inte utelämna den här historiska hantverksrestaurangen, som har varit verksam i Stora basaren i Istanbul sedan 1956, eftersom den är en klassiker i Stora basaren. Samtidigt bör vi nämna att gästerna har mycket att anmärka på. I allmänhet går klagomålen ut på att priserna stiger ju mer turistiskt stället blir och att maten inte smakar likadant. Vi har inte haft någon dålig erfarenhet. Auberginerätter, lammrätter, pilaff och lammkokoreç, som bara serveras under 1 månader om året, är berömda. Den har också en filial i Sirkeci. Adress: Mollafenari, Kılıçcılar Sk. nr: 2, 34120 Fatih Tel.: 90 212 522 47 62 Visa på kartan.

Fahri Usta

Fahri Usta är ett av ställena som Vedat Milör rekommenderar, men hans omdömen om restaurangen är inte särskilt positiva. Varje dag bjuder på en ny smak, och när du går dit kan du få ett överraskande alternativ. Det passar bra för lunch efter en tröttande rundtur i Stora basaren. Om ett vänligt bemötande är viktigt för dig kanske du inte blir nöjd här. Adress: Fevzi Çakmak, 1121. Sk. nr: 7, 34220 Visa på kartan.

Aslan Restaurant

Aslan Restaurant är en klassisk hantverksrestaurang nära Stora basaren. Eftersom den ligger på första våningen i ett flerfamiljshus kan du titta på förbipasserande från fönstret. Oavsett om du äter grillad fisk eller en portion döner blir du nöjd på alla sätt. Adress: Mollafenari, Vezirhan Cd. nr: 66, 34120 Fatih Tel.: (0212) 513 76 10 Visa på kartan.

Kaffepaus i Stora basaren

Oriental Coffee

Şark Kahvesi ligger mitt i Stora basaren och är stället där du bör ta en te- eller kaffepaus. Här serveras te från samovar av koppar, och du får sällskap av nostalgiska bilder på väggarna och musik i bakgrunden. Adress: Beyazıt, Yağlıkçılar Sk. nr: 134, 34126 Fatih, tel.: (0212) 512 11 44 Visa platsen.

Fes Cafe

Fes Cafe grundades år 1996, och är ett kafé som utsetts till ”världens bästa 4 oberoende återförsäljare” av den välkända brittiska tidskriften Monocle. Fram till 2018, var den enda lokalen en filial i hjärtat av Stora basaren i Istanbul, men senare öppnade caféet en ny lokal i Abdulla, som ligger på en närliggande gata och kan räknas till butikerna ovan som är värda ett besök. Designprodukter säljs också i den andra filialen. Webbplats: 1. Filialadress: Halçılar Cad. nr 62 Kapalıçarşı, 34440 2. Filialadress: Mollafenari, Ali Baba Türbe Sk. nr 15, 34120 Fatih. Tel.: (0212) 526 30 70 Visa plats.

Så tar du dig till Stora basaren i Istanbul

Tack vare sitt läge ligger Stora basaren i Istanbul nära turistattraktioner och har flera ingångar. Det är enkelt för besökare att ta sig dit – du kan komma dit utan att hamna i trafiken.

– Om du ska åka kollektivt är spårvagnen det smidigaste alternativet. Du kliver av vid hållplatsen Beyazıt, oavsett vilken hållplats du går på vid längs spårvagnslinjen Kabataş–Bağcılar. Stadsbussar går också direkt till Beyazıt-torget från många delar av staden.

– Om du kommer från den anatoliska sidan tar Marmaray dig till Sirkeci på mycket kort tid. Från Sirkeci kan du byta till spårvagnen, som jag nämnde tidigare, och kliva av vid Beyazıt.

Du kan också välja färjan om du tänker: ”Jag vill bara njuta lite, tiden spelar ingen roll.” Det går direktfärjor från Üsküdar och Kadıköy till Eminönü, och spårvagnen går precis framför färjeläget. Ta spårvagnen i riktning mot Bağcılar.

– Om du kommer med egen bil finns det parkeringsplatser runt Beyazıt-torget. Lite längre bort finns en parkering nära Topkapıpalatset. Det finns också några parkeringsplatser kring gymnasieskolorna i Sultanahmetområdet.

Allmänt